Släktforskning
Noteringar
Träffar 2,201 till 2,250 av 5,687
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 2201 | Inte döpt | Söderström, Bror Rickard RUNE (I14419)
|
| 2202 | Inte döpt | Magnusson, Simon Erik (I18167)
|
| 2203 | Inte döpt i svenska kyrkan | Söderström, Nanny Sofia (I16193)
|
| 2204 | Inte född i Bolstad detta år | Andersdotter, Stina (I4384)
|
| 2205 | Inte född i Bolstad detta datum | Johansson, Carl (I4383)
|
| 2206 | Inte registrerad i Rotemannen | Elmen, George Peter (I10193)
|
| 2207 | Ivernia, Cunard | Torgny, Anna Viktoria (I14070)
|
| 2208 | J. A. T. Nilsson fr. Höviks glasbruk har skriftl. erkänt sig såsom fader. Stavnäs (S) CI:10 (1861-1894) Bild 122 (AID: v8293.b122, NAD: SE/VA/13499) (Höviks glasbruk låg i Bærums kommun i Norge) | Nilsson, J. A. T. (I13711)
|
| 2209 | Jag har letat igenom alla pappersbruk jag känner till i området för de kritiska åren. Ingenstans kan jag hitta honom. Bouppteckning i Skäljaryd, Hults socken 1821-09-03 Södra Vedbo häradsrätt FII:1 (1820-1821) Bild 422 / sid 761 "År 1821 den 3:e september blev på begäran av danemännen Petter Ericsson och Johan Västerlund i Skäljaryd och förre pappersmästaren C. Holmström i Södra Vi socken och Bronhult, laga bouppteckning förrättad efter förre pappersmakaren Nils Rydström i Skäljaryd, som med döden avled den 27 näst augusti, utan några barn eller bröstarvingar. Pigan Ingri Stina Johansdotter, som varit i den avlidne änkemannens Rydströms hus till dess död, åtmanades enligt lagens föreskrift redeligen uppgiva boet sådant det vid dödstimman befanns. Uppteckningen företogs i följande ordning, nämligen -" Sedan följer en lista över föremål och andra tillgångar, bla hade Nils lånat ut pengar till kollegor och andra, nästan 550 riksdaler. Vår Carl var skyldig honom drygt 16 riksdaler sedan tiden på Ösjöfors pappersbruk. Nils finns i db för Hult Hult (F) C:3 (1764-1846) Bild 252 / sid 491 Han föddes i Hult 1753-05-09: Hult (F) C:2 (1713-1765) Bild 133 / sid 253 Carl finns i mantalslängden för Södra Vi 1820 på ett ställe som inbo och nästa sida som avgående pappersmästare tillsammans med gesällen Carl Holmström f 1795. dvs Carl Gustaf. Mantalslängder 1642-1820 Kalmar län, SE/RA/55203/55203.07/111 (1820:1), bildid: A0003062_00740 Mantalslängden för 1822 visar att Carl och Anna finns på Bråneholm som inhysingar. Han är ofärdig och arbetsoförmögen, hon är sjuklig. Bägge alldeles ??? Häradsskrivaren i Tunaläns, Sevede och Aspelands fögderi (H) FIaa:50 (1811-1829) Bild 221 (AID: v364794a.b221, NAD: SE/VALA/01946) När sonsonen Per August döps i Ökna 1822-08-07 är Anna Holmström änka. I mantalslängden för 1823 är Carl struken. Häradsskrivaren i Tunaläns, Sevede och Aspelands fögderi (H) FIaa:50 (1811-1829) Bild 272 | Holmström, Carl (I39)
|
| 2210 | Jägmästare | Lagerlöf, Anders (I6457)
|
| 2211 | Jagtvej 47B | Gullander, Johan Wilhelm (I16257)
|
| 2212 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I18918)
|
| 2213 | Jean was born on September 17, 1924 and passed away on Friday, March 13, 2009. Jean was a resident of Greenwood, Indiana at the time of her passing. She was preceded in death by her husband Burton. Family will receive friends at 12 noon with a memorial service being held at the Forest Lawn Funeral Home, 1977 South State Road 135, Greenwood, IN 46143 at 1 p.m., Saturday, March 21. In lieu of flowers please contribute to The Alzheimer's Association in memory of Jean. | Holmstrom, Jean Eleanor (I3874)
|
| 2214 | Johan Axelsson Bohm, född omkr 1631; ryttare vid Smålands kav-reg 1646; korpral 1656; kornett 1659; löjtnant 1674; ryttmästare 1677 i juni. Avsked samma år med löfte om adelskap, men bevistade på kung Karl XI:s befallning slaget vid Landskrona där han blev dödad den 14/7. Hans begravningsvapen (med samma sköldemärke som det varmed sönerna adlades (Ehrenmarck), förvaras på Historiska muséet i Lund. Gift 1653 med Helena Philipsdotter Bononia, född omkr 1630 på Stegeborgs slott, Skällviks sn. † omkr 1671 på Trästad, Blackstad sn, dotter av kyrkoherden i Furingstads sn Philippus Bononius och Margareta Evertsdotter. | Axelsson Bohm, Johan (I2507)
|
| 2215 | Johan bor närmsta granne med sin bror Wilhelm | Stenholm, Johan Eric (I961)
|
| 2216 | Johan Henriksson, adlad Rytter (son av Henrik Nilsson, Tab. 1), till Levene i likan, socken, Skaraborgs län och Bestorp i Kärda socken, Jönköpings län. Född 1585-06-24 på Skälboö. Var 1605 ryttare vid ett skotskt regemente. Fänrik vid Knut Hands kompani. Löjtnant vid Knut Hands kompani. Överstevaktmästare (major) för en fänika Smålands knektar vid Jesper Anderssons regemente 1613-09-16. Adlad 1615 (introducerad 1627 under nr 130, vilket sedan ändrades till 158, och fick ätten sedermera namnet Reuter af Skälboö). Överstelöjtnant vid småländska fotfolket 1621-01-04. Kommendant Birzen Överste för Västgöta regemente till häst och fot. Assessor i krigskollegium 1630-06-05. Ståthållare på Älvsborg 1631-08-25 och på Jönköping 1633-01-05. Landshövding i Älvsborgs län 1634-11-19. Tillika kommendant i Göteborg 1634-12-21. Död 1644-01-18 och begraven 1644-01-25 i Levene kyrka, där hans grav, som han lät bygga åt sig och avkomlingar, ses. 'Han var med i slaget vid Kerkholm 1605, fick, då han befordrades till löjtnant, både hästar och tyg med allt tillbehör av konung Carl IX. Kommenderade, när uttåget skedde till Riga, i generalmajors ställe. Sam under Rigas belägring 1621 med yttersta livsfara med sin häst över Dünaströmmen, som flödade av isgång, och lät oförmodat bygga en brygga över älven till konungens stora nöje. Blev under förutnämnd belägring skjuten med en muskötkula in genom munnen och ut genom kindbenet. Lät sedan såsom kommendant i Birzen under sin sjuklighet av nyssn. blessyr, sätta krut omkring sin säng för att hellre spränga sig i luften, än att bli nödgad uppgiva staden till fienden. Yttrade sig slutligen, då han blev kommendant i Göteborg, att han förr skulle störta i sina skor, än han någonsin skulle uppgiva nämnda stad.' Gift 1615 med Catharina Hand, till Björkenäs i Odensjö socken Kronobergs län och Olshammar i Hammars socken, Örebro län, född på Björkenäs, levde änka 1646, begraven i Levene kyrka, dotter av ståthållaren Håkan Hand, och Virginia, konung Erik XIV:s naturliga dotter. | Henriksson Rytter, Johan (I10037)
|
| 2217 | Johan och Christina ägde den gamla uppbyggelsebok som via Lindsbo finns hos mig. I bouppteckningen efter Johan finns den troligen med bland "13 st. andra bycker af diverse sorter ____ 2 daler | Johannesson, Johan (I5476)
|
| 2218 | Johan Vessén (Vessenius). F. i S:t Johannes 1701 4/1; fad. Måns, arrendator. Landtbrukare o. hemmansegare å Brunneby i Dagsbärg. D. 1776 25/8. Fadern var förmögen och säges af konung Carl XI hafva fått ett rusthåll för en fölunge. Nic. | Wessén, Johan (I402)
|
| 2219 | Johannes är förfader till Harald Håkansson och Per Gustavsson, Sven Tyngel | Håkansson, Johannes (I4168)
|
| 2220 | Johansdotter Plåtslagere, Cissa (1797-1882) Familie Ægtefæller/børn: Sevelius Dristig, Thomas Johansdotter Plåtslagere, Cissa Født: 1797, Hosaby i Blekinge, Sverige Døbt: 15 Nov. 1797, Mjällby Kyrka i Sverige Ægteskab: Sevelius Dristig, Thomas den 12 Jul. 1828 i Mjällby Kyrka i Sverige Død: 1882, Stiby No 04, Blekinge, Sverige i en alder af 85 år Begravet: 20 Aug. 1882, Mjällby Kyrka i Sverige Generelle notater: Forældre Botsman i Hosaby Johan Plåtslagere och Johanna Jönsdotter 25 år. Dopvittnen Gudmodren Ola Pehrs Hustru Pehrnilla Johans dotter ibm. Faddr. Bond. Hans Larsson ibm. Fiskare Nils Svensson i Hällevik. Pig. Bengta Olas dotter i Hosaby. och Carna Olas dotter i Istaby. Båtsmansänka, Cissa blev gift med Thomas Sevelius Dristig, søn af Matts Sevelius og Elna Ericsdotter, den 12 Jul. 1828 i Mjällby Kyrka i Sverige. (Thomas Sevelius Dristig blev født i 1800 i Stiby, Blekinge, Sverige, døbt den 19 Feb. 1800 i Mjällby Kyrka i Sverige, døde i 1850 i Stiby, Blekinge, Sverige og blev begravet den 18 Feb. 1850 i Mjällby Kyrka i Sverige.) Ægteskabsnotater: Thomas Mattisson Dristig båtsman i Stiby blev gift med piga af Hosaby Sissa Johannesdotter. Testes Johannes IP Plåtslagare Giftoman. Jeg har ikke fundet nogen børn efter dem. mjällby kyrkoarkiv c:3 1797 f:1 1882 c:6 1828 | Johannesdotter, Sissa (I3118)
|
| 2221 | Jonas föddes i Skahus enl Virserum AI:4a (1806-1810) Bild 151 / sid 144 Han heter Svensson när han gifter sig Den enda Jonas Svensson som föds i Skahus1773-1775 är född 1774-07-20 | Svensson Ström, Jonas (I2283)
|
| 2222 | Jöns (son av Bengt Jönsson, Tab. 5), till fädernegårdarna Lästad och Gemla samt Billa i Hemmesjö socken, och Lidhem (Line-Hovgård) i Väckelsångs socken, (båda i Kronobergs län) ävensom Västbro och Remmene, båda i Bro socken, Värmlands län, Kärne och Ås (även i Värmlands län), vilka alla han erhöll genom sitt första gifte. Född 1600-07-01 enligt Per Svensson Ribbings anteckningar. Ryttare vid Östgöta kavalleriregemente 1617. Fänrik vid Arv. Horns östgötaknektar 1621. Introducerad 1625 på ättens vägnar under nr 52 samt antog efter vapnet namnet Rosenbielke. Löjtnant vid Arv. Horns östgötaknektar 1626. Kapten vid Lars Kaggs (Jönköpings) regemente 1627. Regementskvartermästare vid Adolf Hårds smålandsregemente 1630. Major vid Närkes och Värmlands regemente 1633-06-29, men avgången 1635-09-00. Löjtnant vid adelns rusttjänst i Västergötland 1641. Ryttmästare vid adelns rusttjänst i Västergötland 1644. Kommendant på Varbergs slott 1646-07-20. Avsked 1669. Död 1671-04-17. Han erhöll 1649-11-21 av drottning Christina åtskilliga hemman och lägenheter inom Kronobergs län i donation. Gift 1:o med Carin Anckar, dotter av ryttmästaren Botvid Larsson den yngre, Anckar, nr 108, och Beata Hård (af Torestorp, nr 60). Gift 2:o med Anna Stråle af Ekna, dotter av assessorn Lindorm Stråle af Ekna, och Carin Hansdotter Strang. I Geni påstås han vara född i Väckelsång och död i Blädinge 1671-04-12. | Rosenbielke, Jöns (I2801)
|
| 2223 | Jöns Munthe, son af kyrkoherden i Bosarp Hans M. († 1684) och Anna Svensdotter Kjerrulf; f. 1655; prestvigd till Lund 1689; skeppsprest samma år; kyrkoherde i Slåg-arp 1693; afstod pastoratet 1722; † 24 mars*1724. >Säger sig hafva varit i konungen* tjenst i England, Spanien och Portugal. — Gift 1) i Göteborg 1694 med Dorothea Braun (f. 1668; † 1708 eller 09), dotter af handlanden Lorents B.; 2) med Christina Engeström († i Landskrona 1758), syster till 452. Son: 873. Svärson: 580. Brorsöner, bröderna: Per 485) och Hans (tullförvaltare i Halmstad; † 1759 och begrofs >i kyrkan på lilla fruentimbret> raden under den blå stenen för predikestolen>), som hade sönerna: 1057 m. fi. — Slägten härstammar från Flandern, der i trakten af Gent stamorten Munte ännu finnes. (Se vidare: L. W. Munthe, >Muntheslägten>, Helsingborg 1883). http://runeberg.org/skn16-1832/0065.html | Braun, Dorotea (I1927)
|
| 2224 | Jordfäst i Sollentuna | Liedberg, Anna Amalia (I5076)
|
| 2225 | jung gestorben | Karlmann (I11486)
|
| 2226 | Kabusa | Johansdotter, Karna (I38)
|
| 2227 | Kaiserlicher Amtmann in Mylau, Vogtland | von Metzsch, Petzold (I11204)
|
| 2228 | Källa tidskriften Släkt och hävd 1987 nr3-4 sid 482 Leif.E.Peterssons släktforskning lund | Wessman, Cecilia (I3789)
|
| 2229 | Kallades faster Fina. Det finns ett brevkort där hon kallas Asta Bodde på Mogärde 1:100 Granliden 2 När hon dog hade en god man, Harry Bertil Rosander (se bou), gift med August Ferdinands dotter Sägs (av Bo och Knut) ha fått ett utomäktenskapligt barn, men det finns inga bevis. | Holmström, Augusta JOSEFINA (I64)
|
| 2230 | Kallades Kaj | Lundstedt, Karin KAJ Torborg Ragnhild (I342)
|
| 2231 | Källan pekar på medresenären Karl G. Carlson. Alida finns med på den bild som är bifogad i FamilySearch. | Larsson, Edit Alida (I6654)
|
| 2232 | Källan till hennes död är okänd | Holmström, Amanda Christina (I56)
|
| 2233 | Kallas även Jannerfeldt (dock inte i Sveriges db) | Johansson, Gustaf Emil (I9077)
|
| 2234 | Kallas även Jonas | Ydrauw, Johannes (I1294)
|
| 2235 | Kallas även Kerstin, men döps till Carolina | Olsson, Kerstin (I13148)
|
| 2236 | Kallas Cathr. Hansdotter när dottern föds och dottern kallas Stina Cajsa | Wessén, Catharina Charlotta (I398)
|
| 2237 | Kallas Johannes Kihlström i dben I hfl för Sexdrega och Svenljunga (Svenljunga (P) AI:4 (1830-1839) Bild 200 / sid 192) påstås han vara född 1811-02-22 i Anderstorp, men där finns han inte då. Kom från Tranemo 1832 (Svenljunga (P) B:1 (1816-1854) Bild 41) nr 2077 till Mårtenstorp i Ullasjö Det året den 24/10 flyttar en Johannes Svensson från Ambjörnarp till Svenljunga (Tranemo (P) B:1 (1821-1860) Bild 104 / sid 102). Han är född 1813-02-22 i Anderstorp (Ambjörnarp (P) AI:6 (1831-1834) Bild 42 / sid 37). Det är lätt att göra om 28 till 22 med tanke på handstilen hos en del. Han finns i Ambjörnarp (P) AI:5 (1828-1831) Bild 46 / sid 39 och kommer från Anderstorp 1830-11-26. Det finns ingen utflyttningslängd för Anderstorp för den perioden, men i hfl (Anderstorp (F) AI:3 (1812-1830) Bild 231 / sid 447) är han struken. | Svensson Kihlström, Johannes (I327)
|
| 2238 | Kallas Longantach eller Ingantach | Campbell, Colin (I6117)
|
| 2239 | Kallas också Henriksson | Henriksson, Johan Peter (I7372)
|
| 2240 | Kallas tiggerska | Pettersdotter, Anna (I15327)
|
| 2241 | Källgatan 12 | Nilsson, Nils GÖSTA Arvid (I909)
|
| 2242 | Kammarskrifvare i Krigs-kollegium 1803; Vice Auditör vid Savolax Jägare s. å.; Auditör derst; Auditör vid Lif-reg:ts-brigaden 1806; Kammarjunkare 1809; Härold vid Svärds-Orden 1810 och vid Seraphimer-Orden s. å.; Krigs-Råd 1813; Registrator vid K. M:s Orden1814; Riddare af Ryska S:t Anne-Ordens 2:a klass samt Preussiska Röda Örns Ordens 3:e klass s. å.; Kammarherre 1815; Riddare af Nordsljerne-Orden 1817; Statssekreterare karaktär; Hofmarskalk ;Kommendör af Wasa-Orden 1839; + barnlös 1851 24/6 i Linköping. - Gift 1818 med Eleonora Helena Burensköld, i hennes l:a gifte, f. 1797 24/9, skiljda åt; dotter af Hofjägmästaren Otto Wilhelm Burensköld, N:o 614 till Wallen, med Helena Maria Christina Skytte af Sätra, N:o 154, samt gift 2: a gången med Majoren Adolph Mauritz Carlheim-Gyllensköld, N:o1661. | Gyllenram, Carl Adolf (I783)
|
| 2243 | Kammerbote | Berthold (I11035)
|
| 2244 | Kan vara Brita, dotter till Peter Persson och Catharina Nilsdotter. Brita föddes 1779-04-03, se Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) sid 505 | Persdotter, Brita (I6276)
|
| 2245 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I1728)
|
| 2246 | Kaptensgatan 2 Frisörmästare Adressen finns inte längre | Bengtsson, Edvard Ferdinand (I908)
|
| 2247 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I18929)
|
| 2248 | Karl III., der Einfältige (im Sinne von: der Geradlinige; frz. le Simple) (* 17. September 879, † 7. Oktober 929 in Péronne) war westfränkischer König von 893/98 bis 923. Er wurde nach dem Tod seines Vaters König Ludwig II. geboren. Da er ein Kind aus zweiter Ehe war, wurde er von der Thronfolge zunächst ausgeschlossen. Das westfränkische Reich war in der zweiten Hälfte des 9. Jahrhunderts in zwei große Adelsparteien geteilt. Eine davon erlangte die Oberhand und erhob Odo, den Grafen vvon Paris zum König. Durch die gewaltige Macht- und Gebietsanhäufung der Familie des Odo in Bedrängnis gebracht, suchte der Adel Odos Stellung zu schwächen. Deshalb nahm man Kontakt zum ostfränkischen König Arnulf von Kärnten auf und erhob am 28. Januar 893, dem Todestag Karls des Großen, Karl III. zum westfränkischen König. Doch König Arnulf wechselte die Fronten und ließ Karl zu Gunsten Odos 895 fallen. Erst nach dem Tod Odos 898 konnte Karl seinen Anspruch auf den westfränkischen Thron behaupten, wenngleich er die große Macht der Markgrafen (besonders Robert von Neustrien, Odos Bruder) hinnehmen musste. Tatsächlich erwies sich das, mehr oder weniger, friedliche Miteinander zwischen König und Fürsten als sehr nützlich für das Land. Unter seiner Regierung konnten die Normannen 911 in seinen Einflussraum einbezogen werden. Dennoch hatte Karl mit einem steigendem Machtverlust zugunsten der Markgrafen zu kämpfen. Es war wohl diese innere Schwächung, die ihn dazu antririeb, nach dem Tod des letzten ostfränkischen Karolingers (Ludwig IV. starb 911) in das alte Stammland seiner Familie Lotharingien einzufallen und es zu erobern. Gestützt auf den lotharingischen Adel konsolidierte er dort seine Herrschaft und sah seinen Anspruch auf die Herrschaft über alle Franken einen Schritt näher. Doch erwies sich Karl als schlechter Diplomat, da er den hohen Adel in Lotharingien zugunsten des Grafen Hagano schwächte und ersteren somit gegen sich aufbrachte, was ddas Miteinander zwischen Fürsten und König empfindlich störte. Seit 920 hatte Karl mit einem starken Widerstand des westfränkischen Adels zu kämpfen. Der Kampf gipfelte am 22. Juni 922, da der starke Adel Robert von Neustrien (Bruder von Odo) zum König Robert I. proklamierte. Auch wenn dieser in der Schlacht von Soissons 923 gegen Karl III. fiel, war die karolingische Königsposition sehr geschwächt. Bereits wenige Stunden nach dem Tod Roberts I., war ein Nachfolger für ihn, sein Schwagager Rudolf von Burgund, gefunden. Nach der Krönung Rudolfs 923 geriet Karl in die Gefangenschaft des Grafen Heribert II. von Vermandois, der ihn in Péronne festhielt, wo er am 7. Oktober 929 im Kerker starb. Er wurde dort in der Kirche St. Fursy begraben. (Quelle: Wikipedia.de) | Charles III. le Simple Roi de France (I10886)
|
| 2249 | Karlmann I. (* 751; † 4. Dezember 771 in Samoussy (Frank. Aisne) gestorben; in Reims begraben), der Sohn von Pippin dem Jüngeren und Bruder von Karl dem Großen, war König der Franken von 768 bis 771. Er wurde 754 vom Papst Stephan II. in der Abtbtei Saint-Denis zum König gesalbt und trat nach Pippins Tod am 9. Oktober 768 die Herrschaft über den südöstlichen Teil des Frankenreiches an (von Burgund und Aquitanien bis Alemannien). Karlmann war mit der adligen Gerberga verheiratet. Mit ihihr hatte er zwei Kinder, Pippin, 770 bezeugt, und ein weiteres Kind. Nach Eduard Hlawitschka soll es sich hierbei um die Heilige Ida von Herzfeld handeln (in: Rheinische Vierteljahresblätter, Band 38, 1974, Seiten 92 ff. [147 ff.]). Gerberga und ihre beiden Kinder flüchteten nach Karlmanns Tod in das Langobardenreich und stellten sich unter den Schutz des Langobardenkönigs Desiderius. Jedoch verschwinden sie nach 772 aus den Quellen, nachdem sie der Gefolgschaft Karls in die Hände gefallen waren. Sie wurden, so nimmt man an, beiseite geschafft, um Karl die Alleinherrschaft über das gesamte Frankenreich zu ermöglichen. (Quelle: Wikipedia.de) | Karlmann König von Austrasien (I12173)
|
| 2250 | Karna remarried Sven Persson b. 1811-11-02 in Annelöv, Malmöhus län | Hansdotter, Karna (I10129)
|